Förståelse för att förändra negativa tankar enligt psykoanalytisk teori och Acceptance and Commitment Therapy

I dagens inlägg kommer vi att försöka besvara en intressant fråga som en av mina följare ställt: "Hur gör man för att ändra fokus från negativt tänkande till mer sunt tänkande?". 

Vi kommer att ta en titt på detta ämne genom att kombinera insikter från Freuds Jag-psykologi (detet, jaget och överjaget) samt Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Det är viktigt att nämna att förändringar i tankemönster kan vara en utmanande process, och detta inlägg syftar till att ge en ödmjuk förklaring av de teorier som kan bidra till denna förändring.

Enligt Freuds psykoanalytiska teori består vår personlighet av tre delar: detet, jaget och överjaget. Dessa tre delar samverkar och påverkar våra tankar, känslor och beteenden på olika sätt.

Detet: Detet representerar våra grundläggande drifter och impulser, som till exempel hunger, törst och sexualitet. Detet strävar efter att tillfredsställa dessa behov omedelbart och är i huvudsak styrd av lustprincipen.

Jaget: Jaget är medvetet och agerar som en medlare mellan detet och överjaget. Det tar hänsyn till realitetsprincipen och försöker balansera behoven från detet och överjaget.

Överjaget: Överjaget representerar vårt samvete och våra internaliserade normer, värderingar och förväntningar. Det är den del av oss som strävar efter moraliska och etiska ideal.

Negativa tankar kan uppstå när det finns en konflikt mellan dessa tre delar av vår personlighet. Om vi till exempel har starka negativa övertygelser om oss själva eller våra prestationer kan detta vara ett resultat av en överaktiv överjag som kritiserar oss själva. På samma sätt kan vi uppleva negativa tankar om vi inte kan uppfylla detets önskningar på grund av samhällets normer och förväntningar, vilket kan skapa en känsla av frustration eller otillräcklighet.

Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är en form av beteendeterapi som syftar till att hjälpa människor att acceptera sina inre erfarenheter, som tankar och känslor, och engagera sig i värderingsbaserade handlingar. Detta kan vara användbart för att hantera negativa tankar genom att:

• Acceptera tankarna: ACT uppmuntrar oss att acceptera våra tankar och känslor som en del av vår upplevelse, snarare än att försöka undvika eller förändra dem. Genom att acceptera att vi har negativa tankar kan vi lära oss att förhålla oss till dem på ett mer hälsosamt sätt.

• Diffusion: ACT lär oss att skapa distans mellan oss själva och våra tankar genom att betrakta dem som händelser i vårt sinne snarare än absoluta sanningar. Detta kan hjälpa oss att se negativa tankar som något vi upplever, istället för något vi är eller något som definierar oss.

• Värderingsbaserade handlingar: Genom att fokusera på våra värderingar och hur vi kan leva i enlighet med dem, kan vi rikta vår energi mot meningsfulla och givande handlingar, snarare än att bli uppslukade av negativa tankar. Detta kan hjälpa oss att känna oss mer uppfyllda och motiverade att fortsätta arbeta mot våra mål, trots de utmaningar vi kan stöta på.

Så, hur kan vi kombinera insikter från både Freuds Jag-psykologi och Acceptance and Commitment Therapy för att ändra fokus från negativt tänkande till mer sunt tänkande?

• Förstå konflikterna mellan detet, jaget och överjaget: Genom att bli mer medvetna om hur dessa tre delar av vår personlighet interagerar och påverkar vårt tänkande kan vi börja förstå varför vissa negativa tankar uppstår och hur vi kan hantera dem.

• Bli villig att acceptera negativa tankar: Lär dig att se negativa tankar som händelser i ditt sinne snarare än som sanningar om dig själv eller din situation. Detta kan hjälpa dig att skapa ett mer sunt förhållningssätt till dina tankar och känslor.

• Fokusera på värderingar och meningsfulla handlingar: Genom att identifiera och förtydliga dina värderingar kan du rikta din energi mot handlingar som är i linje med dem, vilket kan hjälpa dig att känna dig mer motiverad och uppfylld.

• Sök professionell hjälp: Om du har svårt att hantera negativa tankar på egen hand, kan det vara värt att överväga att prata med en psykoterapeut som är bekant med både Freuds Jag-psykologi och Acceptance and Commitment Therapy. De kan hjälpa dig att navigera genom dessa teorier och erbjuda vägledning för att förändra ditt tänkande.

Att ändra negativa tankemönster är inte en enkel process, men genom att kombinera insikter från psykoanalytisk teori och Acceptance and Commitment Therapy kan vi utveckla verktyg och strategier för att förbättra vårt mentala välmående. Kom ihåg att det kan ta tid och tålamod att se resultat, men varje litet steg framåt är en seger i sig.

Något vi behöver hålla koll på dock är något jag kallar mental självstympning.

Som terapeut ser jag ofta självförakt yttra sig på många indirekta och komplexa sätt. Det kan vara resultatet av att man tryckt undan sitt självförakt eller försökt utvecklas snabbare än vad man är redo för. Ett av de vanligaste sätten jag ser självförakt ta sig uttryck idag är genom mental självstympning (eller psykologiskt självskadebeteende).

Mental självstympning innebär att man önskar bli av med delar av sig själv i ett försök att uppfylla en idealbild av vem man tror att man borde vara. Detta är det ultimata uttrycket för att vilja vara något annat än den man är, vilket går emot en av de mest grundläggande principerna för personlig utveckling som upplever mental självstympning kan använda termer som "att bli av med", "att byta", "att avsluta", "bli klar med", "vända blad", "nytt kapitel" eller "gå vidare" för att beskriva sina känslor och intentioner.

I grund och botten handlar mental självstympning om att det finns en aspekt av självet som man anser vara dålig, sjukdomsskapande eller oönskad. Ett bra exempel på detta är strävan efter att ändra tankar från negativa till positiva, vilket kan orsaka en känsla av otillräcklighet och ångest om man inte lyckas uppnå detta mål. Det spelar ingen roll vilken del av självet det är man föraktar, föraktar man en del av sig själv är det per definition "självförakt". Vad händer med detta i förlängningen?

Den bästa beskrivningen jag har hört om vad som utlöser ångest är att den uppstår när vårt inre tillstånd inte matchar omgivningens krav (eller det vi tror/antar är omgivningens krav). I det här fallet innebär det att om vi inte tillåter oss att ha negativa tankar så matchar inte vårt inre tillstånd våra egna krav. Tankar i sig är inte farliga, och vi är inte våra tankar. Därför är det viktigt att fråga oss själva: Varför får vi inte ha negativa tankar?

Att förstå och acceptera att negativa tankar är en del av den mänskliga upplevelsen kan vara en nyckelkomponent i att bryta mönstret av mental självstympning. Genom att acceptera våra tankar och känslor, oavsett om de är positiva eller negativa, kan vi lära oss att förhålla oss till oss själva på ett mer hälsosamt och medkännande sätt. Det är när vi accepterar och omfamnar hela spektrumet av våra inre upplevelser som vi kan börja förändras och utvecklas på ett mer autentiskt sätt.

Ha tålamod och ge dig själv tid att växa och utvecklas. Lycka till på din resa mot mer sunt tänkande!